November. Har något ett så dåligt rykte som November?
Och när världsläget förändras runt omkring oss känns allt ännu gråare än vanligt. Som om man inte har nån kontroll. Det är lätt att känna hopplöshet och förminska sin bubbla till nåt som känns tryggt. Fast vi borde göra tvärtom.
Vilken är kulturens roll i allt detta? Har kulturen en levande plats vid bordet, där samtalet om hur vi ska leva pågår? Om svaret är nej, vad beror det på? Jag undrar om folk flest bedömer att konst kan hjälpa till med svåra problem. Vad är kulturen annars? En extra-aktivitet, något som man sysslar med för att det är roligt när det finns tid och pengar över? Många menar att det räcker, folk behöver piggas upp, det kan väl ändå alla vara överens om.
Frågan är då, vi som arbetar med kultur och som ofta upplever att vi gör det i motvind, fortsätter vi för att vi själva vill slippa förändring? Göra på samma sätt som vi gjort tidigare i våra liv, är det en rättighet, även för oss menar jag? Annars kunde vi väl bara kapitulera och börja jobba med att sälja kryssningar till söderhavsöar eller installera jacuzzis? Det piggar ju upp? Om vi inte vill det, utan vi envist tjatar vidare om att kultur är grejen, då borde vi vara tydliga med vad vi håller på med. Att vi hör hemma vid bordet. Vi har förslag på hur man skulle kunna leva, bra förslag.
Men då blir vi väl politiker? Nej. Vi vet att det är inte vårt jobb att formulera förslagen. Sätta ord på dem, skriva ner reglerna, kampanja, övertala, styra upp. Vi vet att äkta förändring kommer inifrån. Det den egna kroppen upptäckt, det den egna tanken kommit i kontakt med, som sedan rör sig genom den gamla muskulaturen och förmår den att röra sig på ett helt nytt sätt – det bygger nya muskler med ojämförbar kraft. Nyfikenheten på vad som komma ska och öppenheten inför den verkliga förändringen förintar lekfullt barnslig besvikelse över löften som inte levdes upp till den här gången heller. Som en vuxen katt som i förbifarten mjukt brottar ner den lilla uppkäftiga kattungen, gör det med indragna klor och utan kraft i bettet. Det är det som är vårt jobb. Öppna tanken och ge den tillträde till kroppen, så du kan ana något nytt, något eget som du kan dela med andra. Sen behövs modet att följa det nya, utan garantier. Det kan kulturen också hjälpa till med. Modet, den viktigaste av alla dygder.
Vad har ett företag som Stjärnkvällar egentligen att komma med? Vad kan man ha såna som oss till i det större sammanhanget? Finns vi för att vi ska få ha kul? Bestämma själva? Inget företag kan orka i längden utan att veta vad de håller på med. Vi håller på med kultur som förändrar. För att vi vet att det fungerar och att det behövs. Det kan se lättsamt ut, faktum är att det ska se lättsamt ut. Du ska få slippa föreläsningar, moralisering är en fiende om vi har någon. Kom som du är och gå som du vill. Vi litar på dig.
I det här sammanhanget ser vi hela tiden efter möjliga samarbetspartners. Utövare vi bedömer sysslar med samma sak som vi. När vi såg och hörde Trad on The Prom i somras var Galway vi båda helt säkra på att vi funnit möjliga partners, och till vår glädje känner de samma sak.
I Januari kommer de hit för tre exklusiva konserter i Sverige: Växjö Konserthus 4/1, De Geerhallen i Norrköping 5/1 samt Göteborgs Konserthus 6/1.
Det vi på Stjärnkvällar finner unikt med Trad on The Prom är helheten. Den tekniska nivån, kunskapen om den irländska musiken och hantverket är odiskutabelt. Det här är personer som alla haft långa internationella karriärer, turnerat med de allra bästa (läs Riverdance, Lord of The Dance, The Chieftains m.fl) och leder utvecklingen inom folkmusiken och dansen på Irland. Samtidigt har de funnit ett sätt att tackla kommersialismen som genomsyrar musikbranschen. Utan att förlora sin genuitet.
Trad on The Prom har en förpackning som är estetisk och kommersiellt gångbar och publiken kommer till dem. År efter år. I 15 år har de spelat på samma teater och lika länge har de blivit framröstade till Irlands bästa Musik-och dansshow. De ändrar sin repertoar och utvecklas vidare, håller allt levande, ingen show är precis som en annan – och publiken följer med på resan. Undrar vad som kommer hända ikväll. Det är resultatet av ett långsiktigt, passionerat arbete av människor som vet varför de gör det de gör. Det är ett helt liv. Ett sätt att leva.
Vill du uppleva Trad on The Prom, utan att behöva boka en resa till Galway, så är det här din enda möjlighet.
Mer info och biljetter till Trad on The Prom samt Stjärnkvällars övriga produktioner finner du på www.stjarnkvallar.se.
Vill du vara säker på att inte missa några nyheter från Stjärnkvällar är du välkommen att skriva upp dig på vårt nyhetsbrev, så håller vi dig uppdaterad. Vi skriver bara när vi faktiskt har något att berätta!
Med detta önskar vi dig en härlig November! Inget är som väntans tider. Snart kommer advent och lucia och jul och nyår och mer musik än någon annan gång på året. Njut av mörkret, hur skulle vi annars kunna älska ljuset så mycket när det kommer? Håll tanken öppen inför vad som skulle kunna komma.
