Blogg

2024. Ett nytt år. Jag minns när jag satt i skolan. Det var Dec, året var 1999. Bildfröken sa: ”Tänk så hisnande att snart skriva 1990 på tavlan!”. Ja du. Tiden är hisnande. Inför den är vi alla lika.  Det här året börjar som inget annat för oss här på Stjärnkvällar. Vi är vana vid en massa måsten som tillhör våra ”vanliga” jobb. Det sätter bara igång, plötsligt är man en dag eller två in i Januari och sidorna i almanackan är fulla igen. Men inte i år. Almanackan stirrar tom emot oss och det är lätt att bli lurad. Tro att om det inte står nåt där så finns det inget jag måste göra så jag slappar vidare med chokladasken som bästa kompis tills jag bläddrar och det faktiskt står nåt på ett av bladen. (Ja, jag bläddrar fortfarande i min almanacka, kör med penna och papper, fullständigt avskyr de där Time-edit-programmen och allt vad de heter. Noll feeling. Ända tills man tappar sin pappers-almanacka, hände i höst, mer om det en annan gång…) I år är det vi själva som måste fylla sidorna med måsten. Det finns gott om dem, alldeles för många faktiskt, det är bara det…

Klockan är 05.22, det är den 22 Dec. Det ligger nyfallen snö utanför… Snö är magisk, åtminstone när den just har fallit. Innan alla börjar fula till den. Allt är ok då. Tyst och stilla. Saker börjar om. Jag försöker tänka på hösten och skriva nåt sammanfattande. Reflekterande och klokt. Inser att jag har svårt att komma ihåg saker från hösten. Vad har vi gjort egentligen? Startat företag och flyttat och börjat om helt, jag vet ju allt detta…men jag minns liksom inga detaljer? Vi har varit så sjukt stressade hela tiden så nåt måste vi väl ha gjort? Men detaljerna är suddiga. Det har jag tänkt på tidigare, när man haft stressiga perioder, att detta är priset man betalar. Minnena blir oklara. Som om upplevelser behöver lite tid för att sjunka in i kroppen, annars blir de inte riktiga minnen. Inte på medveten nivå iallafall. Omedveten nivå är ju också helt ok men, det är klart…det är fint att fylla på med bilder från livet, inte bara klara av saker.  När detta är sagt, skulle jag ändå rekommendera alla som frågar (nu vet jag ju inte om just du gör det…?) att göra samma som vi har gjort. Bli…

Hej därute! Det är tisdag morgon och jag åker buss! Älskar buss har jag upptäckt. Vi har ju lämnat storstaden som en del i att utveckla Stjärnkvällar. Därmed är resa och planering av resa plötsligt en stor del av vår vardag. Hur mycket kan man diskutera samåkning och bussbyten och tidtabeller egentligen? Mycket, visar det sig.  Tåget går från vår nya hemort. Det var en av anledningarna till att vi valde denna plats. Men, det är ju så oberäkneligt. Suck, om vi bara kunde lita på våra tåg… Alla älskar ju tåg, men de går ju inte när de ska? Så, jag har börjat förlita mig på bussen. Tar längre tid, men är väldigt stabilt. Jag kliver ombord på starthållplatsen, nästan inget folk, tar min plats längst bak, är tekniskt uppdaterad och sen sitter jag och jobbar, i lugn och ro förbi de hållplatser där folk trängs. Knyter samman de lösa trådarna. Svarar på mail, skickar sms, planerar kommande dag samt morgondagen. Skriver en hälsning till nån jag borde ringt. Ibland tittar jag bara ut genom fönstret. Jag hälsar naturligtvis på busschauffören när jag kliver på, det är som en tvångstanke, ofta, men inte alltid, hälsar de tillbaka, ha, ha. Vi…

Hej!  Vi är så väldigt glada att du är här, att du hittat fram till oss på Stjärnkvällar! Stjärnkvällar är ett nystartat företag, detta är vår nya hemsida och nu läser du vårt första blogginlägg! Det känns helt fantastiskt! Det är så mycket spännande som händer just nu, men också helt otroligt mycket arbete som måste göras. Så fort man är klar med nåt dyker det upp tio nya saker. Och då är vi ännu bara i planeringsfasen av vår första scenproduktion. Hittills har fokus legat främst på att få igång hemsidan och starta upp oss i sociala medier så att ni ska kunna följa oss och vi kan berätta för er vad som är på gång. Vi finns på FB och Instagram och så småningom även på Youtube. Parallellt med detta arbete pågår naturligtvis planeringarna för fullt inför vårens repetitioner. Vårt första projekt kommer vara en konsert-turné i Västra Götaland samt en sväng i Norge, till några städer som ligger strax över gränsen från oss i Västsverige. Vi är ju en Svorsk familj (Sten är norrman) och både jag (Evelyn) och den artist vi samarbetar med i detta projekt har arbetat mycket i Norge, så det känns naturligt att…